En ourskiljaktig sörja av otvättad disk och kläder, blod, ölburkar och flaskor, matrester och utslagna människor... En vanlig morgon i chillhuset och man undrar hur etablissemanget kan överse detta desperata rop på hjälp, denna skriande känsla av meningslöshet ungdomen uttrycker på detta sätt. Misären har aldrig varit mer påtaglig och vad gör politikerna, vad gör vuxenvärlden, vad gör DU?
För övrigt är alla rykten att jag själv skulle deltagit i någon sådan omoralisk aktivitet rena lögner vilka aldrig kunnat bevisas annat än med opålitliga vittnen och bilder av undermålig kvalité.
/LCB
Sunday, September 20, 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment